Jag tar dag för dag och inser massor med positiva sidor inom mig och jag börjar förstå hur jävla stark jag är inombords i psyket trots mitt handikapp jag levt och lever med. Vissa dagar har vart för jävliga och min räddning många gånger är driften att vara en grym pappa som tar ansvar för barnen, vissa dagar drabbas mina nära av alla känslor jag har och det svider bara vid tanken om hur kort jag tänkt innan. Jag kan bara se framåt nu och endast tänka positivt och ta in all lärdom jag kan, jag har extremt svårt läsa in saker om inte intresset finns även ta in saker folk säger rakt till mig i mina öron, det är inte för att jag inte vill förstå för jag vill det mer än allt annat det är bara att jag inte förstår hur jag ska ta in saker. Att för mig vara ärlig med mig själv och va det ut hjälper mig och peppar, att sitta hemma om vetskapen av att ha ADHD i tysthet skulle bara göra mig frustrerad och jag skulle känna mig dum och utanför. Vi är många som har ADHD och vi är unika känner jag, vi känner så starkt för saker och vi bryr oss mer än andra kan förstå! På nyår satt jag och tittade på Skavlan, jag hade feber med 40 grader helt utslagen och öm, i programmet så tog dom upp om killen som driver ett barnhem i Tacloban och så fort jag såg bilderna på tvn med barnen så kom känslorna kaboom!! Jag gråter och lider och vill kasta mig ner på två röda och bara ta hand om alla och visa att jag bryr mig av hela hjärtat, jag skulle offra mitt liv för att hjälpa andra och jag börjar förstå varför nu. Känslor är min drift i livet jag är en dagdrömmare från barnsben jag är en liten ensamvarg som vill hjälpa andra, jag älskar hjälpa andra att lyckas och inte göra misstag. Jag har en stark drift i mig en drift jag inte kan rå för, den bara är där och vill jag en sak gäller bara det! jag ger inte upp jag vill bara få saker gjort så saker inte blir bortglömt. När jag tänkte ADHD förr tänkte jag att det är våldsamma individer men jag är inte våldsam trots att jag kan fightas! inte ens när jag fått en kniv mot mig har jag använt mer än vad nöden kräver och jag får dåligt samvete av att den gången ja skada killen som drog kniv mot mig helt o provocerat den kvällen på väg hem från jobbet, att bara dela ut två snabba örfilar och sen tänka det räcker för annars skadas han i ett sånt tumult är en stark drift jag har att inte va elak mot andra. Jag är mer benägen att vara dum mot mig själv just för att jag inte förstår alla känslor som finns. Min drift i livet är känslor över dom jag älskar jag kan inte leva utan min familj, mina barn min sambo syskon mamma och pappa gör mig hel och jag är stolt som har alla dessa omkring mig.
Börjar förstå känslor
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Gud vad starkt , tårar rinner-känner igen mig i så mycket. Kanske jag också har något likande då som Adhd som haft ätstörning självhat när ingen accepterade mig som jag var ( i 30 årsålder var kulmen sen trappades den ner) utan alla kämpade och skulle göra om mig till ”vanlig” vilken ingen kommer lyckas med någonsin. Jag försökte väl vara/leva som andra men det gick inte för då kvävde jag mig själv. Det tog många år osv innan jag förstod att jag kunde rikta energin utåt istället -till att hjälpa andra. Det tar ett tag innan man fattar varför man får så explosivt mycket känslor Jimmy-det är en kraft -kärlekskraft- när man väl inser hur stark man är så går man igenom eld efter eld för att hjälpa andra och man får komma ihåg att för att orka med det så måste man först av allt vårda och ge sig själv kärlek- också <3 Kram från Moster som också går igenom eldar för sina nära och sina kära 🙂 <3
Tack Eva för ditt fina svar! det finns bara kämpa i mig och nu ser livet ljusare ut och jag är så glad på ett obeskrivligt sett, ska lära mig massor om adhd och hur man jobbar på det. kram moster