Dagen som rört om
Dagen har inte riktigt sett ut som det brukar gör i vanliga fall med allt vad att bara vara familjefar innebär.
Vaknade 20 minuter innan dagis har frukost och tänkte att det är lika bra köra igång snabbt för det kan bli mycket idag.
Spontana känslan idag har varit att det är ingen ide att stressa alls utan bara ta det lugnt i bästa mån. Körde ett skönt crossfit pass som start på dagen ute på Tullinge muaythai och vakna det gjorde jag med garanti. Duscha på gymmet som är en liten röra pga renovering, sedan hem där Metro väntade på mig. Fotograferades nere vid pendeltågsstationen i strålande väder som gjorde mig lugn och sansad, tänk att sol och lite värme gör så gott.
Har även samtalat med Expressen och vi får se hur eller om dom vill skriva om detta fall men jag tror det blir så. Det som har små stressat lite är att jag inte haft en sportmössan att hinna svara alla kommentaren som öst in här på bloggen samt på FB, otroligt fint av er alla att ta er tid för detta och skriva till mig. Jag kommer driva på för min rättvisa och alla andras rättvisa att inte behöva vara diskriminerade ute i arbetslivet. Att en myndighet har hittat på en regel att vi med ADHD inte är välkomna ombord längre är åt skogen och jag tänker återigen på alla unga som utbildat sig eller ska utbilda sig som nu med detta blir tvungna att kanske tänka i nya banor.
Det har idag droppat in mail där personer berättat att dom hoppar av sin utredning på studs och får försöka få hjälp i det tysta tack vara detta, finns även de som kommer leva i det dolda och hoppas att ingen kommer på deras diagnos och får istället leva med att ljuga sig till rättigheter som människa.
Känner på mig att detta kommer bli stort och det kommer ta tid, stressa finns inte trots att jag Vill ha saker gjort direkt men nu är det annat och vi ska fixa detta mina vänner!
Vet inte hur många delningar min FB gjort än men bloggen har lite drygt 50000 besök på 24 timmar vilket är lite mer än några hundra i vanliga fall på ett bra inlägg och innan jag startade skriva på min blogg visste jag inte hur man skriver ett inlägg alls och rädslan att droppa lite text va pirrigt men gissa nu hur jag känner? Gör detta för ALLA med ADHD och då får det va lite läskigt men en sak är säker och det är att min gard sänker jag inte och jag kommer som en vän skrev till mig idag att jobba mig fram med min skarpa jabb innan jag sätter in högern.
