Adhdpappan

Är det inte det ena så är de det andra som man brukar säga.

Det började med att resan ner blev seg och med otrevlig ombordpersonal på planet ner till Bangkok med överskattade thai airways.

Vädret började bra med sol och hetta, för att sedan slå om till monsunregn dygnet runt med snabba korta uppehåll. Huset vi hyr ligger lite off, och det var INTE riktigt vad vi hade tänkt oss. Vi måste korsa fyra stycken körfält där folk kör som på Monza banans upplopp under ett race för att besöka stranden eller byn. Fel kan det bli helt enkelt, även om man tittar på nätet noga innan, men ibland är det svårt få en bild av ett ställe man aldrig vart på genom att se på bara kartor.

Alla barnen är sjuka, det började med feber på ena, som sen blev hosta, som spred sig vidare till alla andra. Den tredje och äldsta blev magsjuk av något han fått i sig och då passar den fjärde på att få vattkoppor över hela kroppen. Den femte och den minsta hostar ju självklart också nu pga allt detta.

Sagas och Novalie sov borta hos några grannar och när jag hämtade dom så ser jag massor av prickar över hennes kropp, började ana oror direkt. Ringde KRY och fick rådet att uppsöka läkare direkt då ena ögat var rött. Blev till att beställa en Grab taxi (Uber) raka spåret till Bangkok Phuket hospital.

Kom in på sjukhuset som ser ut som ett lyxigt hotell och vi fick snabbt hjälp av sköterskor och läkare. Blev beordrade att stanna hemma i minst 7 dagar med husarest i Phuket för att inte smitta andra med viruset. Här sitter vi nu med en stackare som är utslagen av feber och prickar över hela kroppen.

Det vi har framåt är att någon av dom andra lär få samma virus om 10-14 dagar, och då gäller samma restriktioner.

Vi kämpar på i motvind och biter ihop i våran husarest i Phuket