Adhdpappan

Sitter och tittar på tv4 om Manilas barn i Filippinerna och mina känslor känns svårt att kontrollera,  dom känns svåra pga allt slit jag gjort sedan tyfonen slog till den 8e Nov 2013,  jag valde att med hjärtat öppna min Pray for Philippines på facebook för att visa att jag brydde mig och jag ville ge stöd på något sett.  Idag har jag bestämt dag då jag åker ner till Manila,  jag kommer besöka våran familj snabbt men även göra andra ärenden,  jag kommer ha med mig en kille som är videograf,  fotograf, tv producent och jag ska nu skriva ett mail till flygbolaget om att få gratis vikt ner,  har över 3000  helt nya sponsrade tröjor jag vill få ut och detta ska nu gå igenom har ja bestämt. Hoppas flygbolaget tycker att reklam med över 2 miljoner läsare i månaden är värt våran vikt! 

Ska köpa in massor med saker till en skola med 320 barn i Tacloban och mina 4  frivilliga eldsjälar hinner starta innan jag och min medresande anländer.  Vill lyfta den starka sidan hos barnen som drabbats av detta och bidra med det jag kan ihop med min hjälp som offrar sin tid och pengar på detta. 

Hur förbereder man sig för detta? är det bara kasta sig ner?  mitt sett är att jobba på som jag gör och jag vet att det aldrig är enkelt i Filippinerna,  allt tar tid allt är annorlunda och det är inte likt det Svenskar är vana att se i tex Thailand.  Det blir skönt att få se familjen snabbt över lite mat hemma i Manila iaf och hämta min jetlag,  synd bara att jag inte har tid med att umgås mer än snabbt och jag hoppas att vi får visa upp våra barn för släkten nån dag i framtiden,  Min son har iaf haft turen att fått träffat dom en gång i Manila för några år sedan.  Nu ska jag skriva mail och hoppas bli klar innan natten.