Problem är till för att lösas
Varför det händer mig är nog bara rätt så självklart!
Vaknar upp i tid och steppar ner för en morgondusch, skippar mitt kaffe för att ta en promenad till bussen, en promenad som tar ca 20 min, väl ute ser jag min cykel och tänker ”äh va fan” och går in hämtar nyckeln till låset, tror ni det gick öppna skiten? Nej självklart inte då låset ärjat fast i snön.
Där rök dom viktiga minuterna och jag ser nu på klockan att jag ska hinna, iaf ända tills jag tittar på mobilen och ser en annan tid på mobilen.
Knatar på i en hastigare tempo små grinig över stress men inser glädjen att jag hoppade över cyckeln eftersom det är blött ute.
Paniken över att jag inte kommer hinna med bussen kommer och jag drar mitt snabba beslut att ringa efter en bulle (taxi).
Fick nu iaf åka en fin helt ny V90 med en trevlig farbror och jag är självklart i tid in till jobbet som alla andra dagar. Som problemlösare känner jag mig rätt lugn och skrattar åt mig själv lite. Nu kan allt bara bli bättre tänker jag och längtar till en god kaffe.
